Folkdansen är mer än bara steg och rörelser. Den är en levande berättelse, en tidsmaskin som tar oss till våra rötter och en spegel av vår gemensamma historia. Folkdansen är ett av de mest fascinerande uttrycken för svensk kulturidentitet.
Folkdansens historiska rötter
Folkdansens historia i Sverige sträcker sig långt tillbaka, med rötter i det förindustriella bondesamhället och äldre danstraditioner. Redan 1963 argumenterade en motion till riksdagen för att stärka folkdansens ställning, vilket visar dess tidiga erkännande. Motionen, Motion 1963:387, lyfte fram folkdansens värde och betydelse för den nationella identiteten. I motionen beskrivs folkdans som ett uttryck för ett folks unika uppfattning av rytm, rörelse och melodi, och hur den bidrar till gemenskap och social sammanhållning.
Dansens utveckling under århundradena
Danserna, ofta till spelmansmusik, utvecklades med influenser från Norden och kontinenten. Som beskrivs på Wikipedia, kombinerades dansmönster från europeiska hov med lokala traditioner, och skapade en unik svensk folkdans. Den var en del av vardagslivet, ett sätt att fira och skapa gemenskap. Vissa danser, som långdans och ringdans, antas vara mycket gamla och kan härledas till medeltida danstraditioner.
Nationalromantik och folkdansens symbolvärde
Under nationalromantiken i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fick folkdansen en ny, symbolladdad betydelse. I en tid av urbanisering blev den en symbol för det genuina, det svenska, och en länk till landsbygdens traditioner. Stadsbor började engagera sig i folkdans, ofta i uppvisningssyfte, och balettmästare skapade sceniska folkdanser, vilket cementerade folkdansens plats i kulturarvet.
Folkdansens rika variation
Svensk folkdans är en rik flora av olika dansformer, från pardanser och gruppdanser till rituella danser och skicklighetsdanser.
Polska och andra pardanser
Polska är en av de mest kända, med ursprung i Polen och många regionala varianter. Den dansades ofta vid bröllop. Andra populära pardanser är vals, polka, masurka och schottis, som blev populära under 1800- och 1900-talen.
Ringdans och andra gruppdanser
Ringdansen är en livlig form som ofta dansas kring midsommarstången och julgranen. Andra exempel är Väva vadmal, en linjedans känd i Norden, och olika kontradanser med engelskt ursprung.
Skicklighetsdanser och rituella danser
Halling och oxdansen är exempel på skicklighetsdanser, ofta framförda av män och krävde styrka och precision. Rituella danser, som till exempel att ’dansa kronan av bruden’ speglade viktiga händelser i livet.
Folkdräkter
Folkdräkter är ofta förknippade med folkdans och skapar en visuell koppling till det förflutna. Dräkterna varierar beroende på region och speglar lokala traditioner. De bidrar till att förstärka den kulturella identiteten och ger en djupare förståelse för de regionala skillnaderna inom Sverige.
Folkdanslag och bevarande av traditionen
Idag är det framför allt folkdanslagen som bär traditionen vidare. Dessa föreningar är ovärderliga för att sprida kunskapen om folkdans. De erbjuder kurser, anordnar danskvällar och skapar mötesplatser.
Verksamheter som främjar folkdansen
Folkmusikhuset i Stockholm arbetar aktivt för att främja svensk folkdans genom evenemang, inklusive prova-på-workshops och danskvällar med levande folkmusik. Svenskt Visarkiv spelar en central roll i att bevara material relaterat till folkdans, genom sitt Arkiv för folklig dans. Deras arbete möjliggör för forskare och allmänheten att utforska folkdansens historia. Riksförbundet för Folkmusik och Dans arrangerar evenemang som Folkelarm och Folk & Världsmusikgalan, viktiga arenor för folkdans och folkmusik. Dessa organisationer bidrar till att hålla traditionen levande och tillgänglig.
Folkdans i dagens Sverige: Utmaningar och möjligheter
Folkdansen lever vidare, men med vissa utmaningar. En utmaning, som tas upp i en artikel i Allehanda, är att engagera yngre. Samtidigt pågår en ständig förnyelse.
Folkdans i praktiken
Det finns flera sätt att uppleva folkdans. Folkdanslag anordnar kurser och öppna danskvällar. Uppvisningar är vanliga vid högtider och hembygdsevenemang. Spelmansstämmor är också viktiga arenor, där dansen ofta sker spontant. Folkhögskolor och universitet erbjuder utbildningar. I Finland har organisationer som Finlands svenska folkdansring spelat en stor roll.
Modernisering och nya influenser
Folkdansen anpassas till samtiden. Ett exempel är ”Dans på svenska!”, där traditionell folkmusik möter modern dansmusik, beskrivet i en artikel på SVT Kultur. Detta visar potentialen att förnyas och locka nya utövare. Artister som Folk Music Liberation Front beskriver folkmusik som ”rejv innan dagens rejvkultur”.
Sociala och psykologiska fördelar
Folkdans bidrar till gemenskap och social sammanhållning. Som motionen från 1963 (Motion 1963:387) påpekar, utvecklar folkdansen även rytmiskt sinne, ger motion och en känsla av glädje.
Folkdans och mångfald i ett modernt Sverige
I dagens mångkulturella Sverige får folkdansen en ny dimension och kan fungera som en brobyggare. Som framgår av en artikel i Kristianstadsbladet kan folkdansen vara en väg in i svenskheten för personer med utländsk bakgrund. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att svensk kultur ständigt utvecklas och påverkas av omvärlden. Folkdansen kan vara en gemensam nämnare, där alla, oavsett bakgrund kan mötas.
Immateriellt kulturarv och folkdansens plats
Folkdans är en del av vårt immateriella kulturarv – traditioner som förs vidare, vilket beskrivs på Kultur.nu. Genom att dansa återskapas vårt kulturella minne och skapar samhörighet. Att överföra kunskap till yngre är avgörande, vilket denna artikel belyser. Folkdansen ger, precis som det beskrivs i artikeln, lokalsamhällen och grupper en känsla av identitet och kontinuitet.
Folkdansens framtid: En levande tradition
Folkdansens framtid är en spännande fråga. Det finns utmaningar, men också en potential för förnyelse. Genom att värna om folkdansen, i traditionella och moderna former, stärker vi en kulturidentitet som är rotad i historien och öppen för nya influenser. Även digital teknik, som onlinearkiv och instruktionsvideor kan spela en roll.
En tradition i ständig utveckling
Folkdansen har en viktig plats i den svenska kulturidentiteten, inte som en statisk relik, utan som en levande tradition som bär på berättelser, värderingar och gemenskap, och som har potentialen att fortsätta utvecklas.